Idag när vi var och handlade så fick jag för mej att jag skulle handla hem saker till min farbrors Creamy Italian dressing. Det var första gången jag gjorde den och nästa gång kommer jag att ha mer mjölk i, det står lika delar mjölk och majonnäs men jag tycker den blir för tjock.
Min farbror som jag fått receptet på dressingen av, bor på en bondgård utanför Laholm. Jag åt den här dressingen mest när jag var liten, hemma hos min farmor och farfar. Dom odlade rubb och stubb själva, bär, grönsaker, potatis osv. Min farmor bakade underbart bröd med brödkryddor i deras vedugn (eller spis kanske det heter). Det bakades inte varje vecka utan någon gång då och då, och en rejäl laddning som hon kunde frysa in. Mitt allra bästa minne från farmor är hennes mat, dom hade egna grisar och hennes söndags stekar var himmelska. Jag blir nästan sentimental nu när jag sitter här och skriver om det. Jag har alltid varit tokig i stekt fläsk (konstigt, jag vet) så var gång jag skulle till farmor så hade hon saltat fläsk åt mej som jag åt ihop med stekt potatis. Jag tröttnade aldrig och har inte gjort det än idag, men inget gick upp emot farmors fläsk, och mat för den delen. Inte så konstigt egentligen när det var "glada" grisar, grönsaker som togs när dom var primörer, och så miljön förstås. Så till premiären av provsmakningen så tyckte jag det smakade bra med riktigt svensk mat, så vi åt den ihop med färsk ugnsstekt, hel kyckling, nypotatis, brunsås och en härlig grönsallad. Väldigt gott, och en självklar klassiker.
.JPG)
